Dream Boy (2008)
17 december, 2009 at 9:05 e m | In 2000-tal, USA, boytouching, bögkyss, bögsex, drama, engelska, gay bashing, historiskt tema, homofobi, incest, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, män i garderoben, romantik, våldtäkt | Leave a CommentTags: 2008, James Bolton(M), James Bolton(R), Jim Grimsley(M), Maximillian Roeg, Owen Beckman, Stephan Bender
Dreamboy, 2008, USA
Regi och manus: James Bolton (efter en roman av Jim Grimsley)
Nathan (Stephan Bender) flyttar med sina föräldrar till en liten lanthåla i södra USA. Där förälskar han sig snabbt med grannpojken Roy (Maximillian Roeg), som förutom att gå i skolan som Nathan börjar i, också kör skolbussen dit. De hjälper varandra med läxor och … ja, blir älskare. Någon hade jämfört den här filmen med Brokeback Mountain och jag förstår vad de menar: gay, flanellskjortor, lägereldar och lite random gitarrplink som filmmusik – och det finns mörka hemligheter och hemskheter så det räcker.
I början är kemin mellan killarna inte så trovärdig. De ler aldrig mot varandra när de har sex, men första gången de håller varandras händer är så adorabel att jag förlåter dem. Allt eftersom filmen går blir de också mer naturliga mot varandra och det finns gott om vackra kärleksscener, men slutet var helt WOT?! Jag vill inte ge några spoilers om vad som hände men det kändes så billigt. Alldeles för snabba scenbyten och jag hängde inte med alls. Nåväl, den här filmen är i mycket högre klass än de flesta amerikanska independentfilmer med gaytema.
/Johnny
Mitt liv i rosa (1997)
11 oktober, 2009 at 12:10 e m | In 90-tal, Belgien, FTM-transpersoner/drag kings, Frankrike, MTF-transsexuella, Storbritannien, drama, franska, gay bashing, komedi, långfilm, trans och queer | 3 CommentsTags: 1997, Alain Berliner(M), Alain Berliner(R), Chris Vander Stappen(M), Georges Du Fresne, Raphaelle Santini
Ma vie en rose, 1997, Frankrike/Belgien/Storbritannien
Regi: Alain Berliner
Ludovic (Georges Du Fresne) är sju år när familjen flyttar till ett nytt område. På infyttningsfesten dyker Ludovic upp i klänning, något som förfärar både föräldrar och grannar. Ludovic vill vara flicka. Hen kallar sig för flickpojke och säger att hen ska gifta sig med grannpojken när hen blir stor. Runt onkring blir situationen allt mer ohållbar när grannar och skolföräldrar börjar protestera, vilket i slutändan går ut över Ludovic.
En gripande film från transbarnets perspektiv som visar hur svårt det kan vara att bli accepterad och hur andras ångest över det ”avvikande” överförs på barnet själv. Har lite svårt för de grälla fantasiepisoderna, och slutet känns aningen konstruerat, men som helhet gillade jag den.
Otto; or, Up with Dead People (2008)
22 september, 2009 at 6:24 e m | In 2000-tal, Kanada, Tyskland, bögkyss, bögsex, droger, engelska, flatkyss, gay bashing, komedi, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, rysare/gore, trekant/orgie/poly | Leave a CommentTags: 2008, Bruce La Bruce(R), Bruce laBruce(W), Gio Black Peter, Jey Crisfar, Katharina Klewinghaus, Marcel Schlutt, Susanne Sachsse
Otto; or, Up with Dead People, 2008, Tyskland/Kanada
Regi: Bruce laBruce
Otto (Jey Crisfar), en nykläckt zombie, dyker upp i kanten av en landsväg. Förvirrad släntrar han omkring tills någonting drar honom till Berlin. Från tiden han levde minns han nästan ingenting, utom små glimtar som då och då dyker upp, minnen från en lyckligare tid. I storstaden träffar han filmaren Medea Yarn (Katharina Klewinghaus) som håller på att spela in sitt storverk, den politiska gay-zombie-porrfilmen ”Up with dead people”. Otto erbjuds en roll och tas om hand av medskådespelaren Fritz (Marcel Schlutt), men hans förflutna vill inte lämna honom någon ro.
Bruce laBruces filmer spelar i en egen liga – de är svåra att jämföra med andra. Att det är extrem lågbudget och att skådespelarna talar engelska med tysk brytning gör mig inte så mycket. Det finns alltid en sympatisk humor i grunden som bär. Jag gillade greppet att ta en genre som av vissa anses som politisk och använda den på det här (också politiska) sättet.
Jag hade blivit varnad innan för magstarka scener men är inte särskilt känslig så jag tyckte inte det var så farligt. Sexscenerna i slutet kunde dock ha skippats, eftersom partiet precis innan var så starkt i sig att de inte behövdes. (Spoiler!) Känslan av att Otto hade dött av sorg när pojkvännen lämnade honom var det som främst gjorde filmen sevärd.
Kids in the Hall (1988-1995)
25 juni, 2009 at 2:31 e m | In 70-80-tal, 90-tal, Kanada, MSM, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, bögkyss, bögsex, engelska, fjollor, gay bashing, hiv/aids, homobröllop, homoerotisk manlig vänskap, komedi, kortfilm/sketch, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, manlig prostitution, män i garderoben, otrohet, trans och queer, trekant/orgie/poly | 1 CommentTags: 1988, 1989, 1990, 1991, 1992, Bruce McCulloch, Dave Foley, Kevin McDonald, Mark McKinney, Scott Thompson
Låt mig presentera världens queeraste komediserie: Kids in the Hall (eller ”Killarna i korridoren” som ZTV kallade det när jag först började kolla). Fem killar varav en öppet homosexuell (Scott Thompson) – alla spelar både manliga och kvinnliga roller och de gör det så bra att man inte ens ser det som cross-dressing. Ibland känns nästan deras porträttering av män som större maskerad. Dave Foley är så j-a snygg som kvinna att till och med min homofobiska tjejkompis började svaja och tänka att det kanske var det feminina i honom som gjorde henne så intresserad. Förutom att klä sig som kvinnor så har nästan minst en sketch per avsnitt (ibland fler – ibland färre) homotema. Och det är inte bara kul – det är politik också. De har bl.a. några återkommande karaktärer i avsnitten ”Steps” som handlar om ett gäng olika bögar som sitter på en trappa och diskuterar homorelaterade saker (politik, AIDS, sexpartners, prideparaden…). Ennan annan ökänd karaktär är Buddy Cole som är ärkefjollan som ingen vågar bråka med. Se även deras långfilm: Lyckopillret. Läs resten av inlägget om ni vill ha en lista på alla HBTQ-relaterade sketcher.
/Johnny
Milk (2008)
18 mars, 2009 at 7:53 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, bögkyss, bögsex, drama, droger, engelska, gay bashing, historiskt tema, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komma ut, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, manlig prostitution, män i garderoben, recensioner, trans och queer | 3 CommentsTags: 2008, Diego Luna, Emile Hirsch, James Franco, Lucas Grabeel, sean penn
Milk, 2008, USA
Regi: Gus Van Sant
Redan i början av denna film får man reda på att huvudpersonen Harvey Milk – världens första öppet homosexuella politiker – kommer att mördas. Berättarrösten utgörs av kassettbanden Harvey (Sean Penn) passade på att spela in utifall att han mördades. Hans överhängande död ramar in hela filmen och intensifierar en redan stark berättelse.
Den här filmen är så underbar och perfekt att jag typ knappt kan fatta att den gjorts. Medan jag såg den funderade jag på om det kanske vore nåt att hoppa av skolan, flytta till San Francisco, och bli powergayaktivist istället. Jag gillar också att filmen är så sexuell och romantisk – det är liksom inte bara en eller två token gay scenes som det brukar vara i stora produktioner. Ett plus i kanten är dessutom att skådisarna (James Franco, Emile Hirsch) i de romantiska och sexuella scenerna är så heta!
/Miriam
De halvt dolda (2008)
23 januari, 2009 at 6:29 e m | In 2000-tal, Sverige, drama, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komma ut, man+man, manlig homosexualitet, miniserie, män i garderoben, religion, svenska | 4 CommentsTags: 2008, Anastasios Soulis, Freddy Åsblom, Jonas Gardell(M), Kristoffer Berglund, Simon Kaijser da Silva(R)
De halvt dolda, 2008, Sverige
Regi: Simon Kaijser da Silva
De halvt dolda är berättelsen om de som fick leva, och de som inte fick leva. Precis som på en gammal tavla där de bortgångna porträtteras som bortvända eller delvis dolda finns de döda hela tiden närvarande…
Ragnar (Christoffer Hedén), Lennart (Henrik Ljung) och Henrik (Kristoffer Berglund) är syskon i en strängt religiös familj. När mamman dör försvinner värmen och kvar finns bara stramhet och rättrogenhet. Tonåringarna Henrik och Lennart försöker bryta sig loss, men vad händer med yngsta brodern Ragnar?
David (Freddy Åsblom) är en blyg och ensam pojke med ängsliga föräldrar. Han hittar sin drömkille Birk via en chattsida på nätet, men stamningen gör honom osäker på om han ska träffa Birk på riktigt.
Linus (Tom Ljungman) bor med sin mamma och sina småbröder. Det är han som städar upp och tar hand om brorsorna när mamman ligger däckad av sprit i sovrummet. Enda tillflykten är polarna och den makt identiteten som nynazist ger.
Eva (Anja Lundqvist) och Abbe (David Dencik) drömmer om att få barn. Trots Abbes häftiga humör och oförbätterlighet kämpar de för att bilda familj tillsammans.
Eftersom serien handlar om döden är det uppenbart att hemska saker kommer att hända. Det gör att man sitter på helspänn hela tiden med en klump i magen. Sista avsnittet är extra fastnaglande, när historierna vävs samman och konflikterna når sin kulmen. Min invändning är att karaktärerna är lite väl karikerade. Ibland känns det som att de läser ur en bok och talar överdrivet tydligt. Det är också lätt att virra bort sig bland alla karaktärer/storylines, och i de tvära kasten mellan dråplig humor och nattsvart tragik. Turligt nog finns det också kärlek i berättelsen. Sista avsnitten bjuder på en laddad scen mellan två killar (försöker att inte spoila). Fint men återhållet.
Jeffrey
2 september, 2008 at 6:54 e m | In 90-tal, MTF-transsexuella, USA, bögkyss, bögsex, drama, engelska, gay bashing, hiv/aids, homofobi, komedi, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, religion, romantik, trans och queer | Leave a CommentTags: Bryan Batt, Christopher Ashley(R), Gregory Jbara, K. Todd Freeman, Michael T. Weiss, Nathan Lane, Patrick Kerr, Patrick Stewart, Paul Rudnick(M), Steven Weber
Jeffrey, 1995, USA
Jeffrey (Steven Weber) är bög och trött på att ständigt vara försiktig och rädd för AIDS. Han bestämmer sig för att helt sluta ha sex och istället hitta lyckan på andra håll. Men då, från ingenstans, dyker drömmannen Steve (Michael T. Weiss) upp – och han är HIV-smittad. Jeffrey blir livrädd och håller sig undan – han vill inte se sin älskade dö i förtid.
Något så udda som en komedi om AIDS! Problematiken ligger nära till hjärtat och man känner lätt empati med båda huvudpersonerna. Något som jag däremot inte känner är attraktionen mellan dem: helt plötsligt älskar de bara varandra och dramat är uppskruvat på hög nivå. Något som är bättre är de fantasifyllda och komiska klippen som faktiskt känns ganska unika. Det här är inte vilken gayfilm som helst, men kärlekshistorien känns som vilken kärlekshistoria som helst. Innehåller förresten ett kort inslag med en lesbisk MTF och hennes stolta mamma.
/Johnny
Patrik 1,5
29 augusti, 2008 at 4:01 e m | In 2000-tal, Sverige, bögkyss, bögsex, drama, droger, gay bashing, homobröllop, homofobi, komedi, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, otrohet, regnbågsbarn, romantik, svenska | 8 CommentsTags: Ella Lemhagen(M), Ella Lemhagen(R), Gustaf Skarsgård, Kristian Lima de Faria, Torkel Petersson
Patrik 1,5, 2008, Sverige
I ett idylliskt bostadsområde någonstans i Sverige flyttar det äkta paret Göran (Gustaf Skarsgård) och Sven (Torkel Petersson) in. De har stått i adoptionskö länge och längtan efter en ”riktig” familj är stark. Sven har ett tonårig dotter med sin förra fru, men för Göran blir det första gången. Efter en lång tids väntan så får de äntligen hem ett brev där de blir lovade en Patrik på ett och ett halvt år. Lyckan är enorm tills det en dag ringer på dörren och de istället för en söt liten bebis får hem en homofobisk ungdomsbrottsling (Thomas Ljungman). De har fått fel Patrik! Sven faller tillbaka i sina gamla destruktiva beteendemönster med våld och alkohol och Göran ser ingen annan utväg än att kasta ut sin man trots att han själv också känner sig ensam och förtvivlad. I samma veva börjar den dolda homofobin komma till (den välpolerade) ytan i kvarteret och Göran får fråga sig själv vad det egentligen är för slags familj han är ute efter.
Trots den mörka beskrivningen jag just gjorde av handlingen så är det en komedi och en feel-good-film. Personkemin är stark mellan Skarsgård och Peterson och vi får se vågade kärleksscener och många passionerade kyssar. Skådespelet är väldigt bra för att vara en svensk film, eller åtminstone är det perfekt anpassat till genren. Undantagen är den bittra exfrun Eva, spelad av Annika Hallin. Amanda Davins tonårskaraktär som kan framstå som en aning tillgjord, men det kan vara brister i Ella Lemhagens manus och regi också.
Jag gillar att Sven är bisexuell, men han är tyvärr den negativa bistereotypen – den karaktärslösa personen som inte vet vad han vill, som inte kan motstå frestelser och som inte går att lita på. Det är synd att bisexuella nästan alltid framställs så, men det är en relativt liten detalj i en film som ändå känns som en god diplomat för gaysamhället – i alla fall för de som vill poängtera att ”bögar är precis som du och jag”. Acceptans på normens villkor, javisst! I alla fall om det blir en sån här bra film av det.
/imdb/
/Johnny
Chasing Amy
4 maj, 2008 at 8:23 e m | In 90-tal, USA, bögkyss, engelska, flatkyss, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komedi, kvinna+kvinna, kvinnlig bisexualitet, kvinnlig homosexualitet, långfilm, manlig homosexualitet | 2 CommentsTags: Joey Lauren Adams, Kevin Smith(R)
Chasing Amy, 1997, USA
Holden (Ben Affleck) och Banky (Jason Lee) jobbar som serietecknare i New York. På ett konvent träffar de den lesbiska tjejen Alyssa (Joey Lauren Adams); också hon serietecknare. Holden och Alyssa inleder genast en djup vänskapsrelation (som dock mest verkar bestå av diskussioner om huruvida lesbiskt sex verkligen räknas som sex) – något som tids nog utvecklas till en kärleksaffär.
Kevin Smith brukar göra roliga och politiskt inkorrekta filmer. Detta är inte en av dem. Chasing Amy är en typisk flatomvändarfilm som innehåller alla ingredienser som behövs för att reta mina kräkreflexer: flatan har ett promiskuöst förflutet vilket har gjort henne sexuellt osäker, det enda tjejer gör i sängen är att slicka fitta, ens lesbiska manshatande polare förskjuter en om det kommer ut att man har en relation med en kille…and so on. Dialogen är ”jag är 20 år gammal och vill bli publicerad”-pretentiös och känns än mer onaturlig än Alyssas ständigt superflirtiga beteende. Bara repliken ”You turned out to be all I was looking for” riktad till en självbelåten Ben Affleck får mig att vilja ta livet av mig. /Imdb/
But I’m A Cheerleader
5 april, 2008 at 9:35 e m | In 90-tal, USA, bögkyss, bögsex, engelska, flatkyss, flatsex, gay bashing, homoerotisk stämning, homofobi, komedi, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, långfilm, man+man, manlig homosexualitet | 3 CommentsTags: Clea DuVall, Eddie Cibrian, Jamie Babbit(R), Julie Delpy, Melanie Lynskey, Natasha Lyonne
But I’m A Cheerleader, 1999, USA
Docksöta Megan (Natasha Lyonne) lever ett helt normalt liv som cheerleader. Hon har pojkvän, är populär och flickig. Men när hon går över till en vegetarisk diet och tapetserar väggen med affischer på Melissa Etheridge börjar hennes föräldrar ana oråd och skickar henne till ett straight camp vid namn True Directions.
Väl framme på homo-rehabet möter hon Graham (Clea DuVall), den trotsiga flatan som enligt egen utsago blivit gay eftersom hennes mamma gifte sig i byxor istället för klänning. Homoerotiken ligger tung över campet och ungdomarna får lära sig att anpassa sig till sina könsroller med hjälp av övningar såsom ”hugg ved som en karl” och ”skrubba badrumsgolvet i rosa outfit”.
Om But I’m A Cheerleader var en person skulle jag kyssa den hårt och länge. Den här filmen är verkligen helt fantastisk. Den lyckas framställa ungdomlig homokärlek på ett sätt som är sött, roligt och hett, samtidigt som både de manliga och de kvinnliga könsrollerna får sig en rejäl känga. Det är omöjligt att inte må bra efter att ha sett den här filmen! /Imdb/
Curse of the Queerwolf
14 februari, 2008 at 11:50 e m | In 70-80-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, engelska, gay bashing, homofobi, komedi, könsförväxling, långfilm, otrohet, religion, rysare/gore, sci-fi/fantasy, straighta som låtsas vara gay, trans och queer | 1 CommentTags: John McCafferty, Mark Pirro(R), Michael Palazzolo, Pat Hunter
Curse of the Queerwolf, 1988, USA
Hahhahahahahahahah! OMG! Den här är helt galet rolig. För det första är den sååå B, men det är nog meningen för det gör halva filmen. Den parodiserar Exorcisten, Den sista färden + alla möjliga B-rysare. Handlingen är att heterokarlen Larry (Michael Palazzo) är otrogen och blir biten av en bög som ser ut som en transvestit som han trodde var kvinna. Bögen can’t help it – han är smittad av Queerwolf-smittan som gör en till bög vid fullmåne. Och sannerligen – vid fullmåne växer det ut långa målade naglar på Larry. Han får även en peruk och hans handled faller för gravitationen. Av någon anledning är transvestit och bög samma sak här. När jag beskriver allt låter filmen så jävla homofobisk och evil, men jag tror det motsatta är menat. De gör lika mycket – om inte mer – narr av heterosexuella och homofobiska präster. Queert och B, helt enkelt. Och jävligt kul om man förstår ironin./Imdb
/Johnny
Innocent
28 januari, 2008 at 3:20 e m | In 2000-tal, HongKong, Kanada, bögkyss, bögsex, drama, engelska, gay bashing, homofobi, kantonesiska, långfilm, man+man, mandarin, manlig homosexualitet, män i garderoben, obesvarad kärlek, otrohet, religion, romantik | Leave a CommentTags: David Song Wei Liu, David Yee, Justin Penaloza, Po Chan, Simon Chung(M), Simon Chung(R), Timothy Lee
Innocent, 2005, Kanada/Hongkong
Eric (Timothy Lee) och hans syster Doris tvingas av sina föräldrar att flytta från Hongkong till Kanada – där ska de börja ett nytt liv. Eric, som är homosexuell, ser efter ett tag möjligheterna att leva ut sin sexualitet i det nya landet. Han träffar en äldre man i en gaybokaffär och de inleder ett sexuellt förhållande, men han sparar sitt hjärta till sin klasskompis Jim.
Det speciella med den här filmen är att den handlar om alla i Erics familj; mamman som försöker få familjerestaurangen att gå runt, pappan som köper porrtidningar av tjejen han möter på joggingturen och lillasystern som låser in sig på skoltoaletten och mår dåligt. Det låter dramatiskt, men allt är mycket odramatiskt och det är det jag gillar med Innocent. Det skulle kunna vara vilken familj som helst./Imdb/
/Johnny
Two of Us
16 januari, 2008 at 11:15 e m | In 70-80-tal, Storbritannien, bögkyss, drama, engelska, entimmasfilm, faghags, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komma ut, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, obesvarad kärlek, otrohet, romantik | Leave a CommentTags: Jason Rush, Lee Whitlock, Roger Tonge(R)
Two of us, 1987, Storbritannien
Ett TV-drama på en timma om Phil som kommer på att han är bisexuell. Hans kompis Matthew är homosexuell så de blir tillsammans fastän Phil redan har en flickvän. Ännu en film som framställer bisexuella som as som inte kan förstå att folk blir sårade. I skolan blir de två huvudpersonerna trakasserade så de bestämmer sig för att lifta till Dover. Där strövar de runt, bor i tält och råkar på ännufler oförstående personer. En väldigt söt film faktiskt men den känns väldigt pedagogisk. Men det är ju 1987, så vem kan anklaga dem? Man ska vara glad att det gjordes gayfilmer på den tiden! /Imdb/
/Johnny
Det förbjudna palatset
18 december, 2007 at 2:42 e m | In 90-tal, Kina, MTF transvestiter/drag queens, bögkyss, bögsex, drama, gay bashing, homoerotisk stämning, homofobi, konstfilm, långfilm, man+man, mandarin, manlig homosexualitet, obesvarad kärlek, romantik, trans och queer | Leave a CommentTags: Jun Hu, Si Han, Yuan Zhang(R)
East Palace, West Palace/Dong Gong Xi Gong, 1996, Kina
A-lan går omkring och cruisar män i en park i Kina. Polisen kommer och tar honom eftersom han blivit varnad förut. Polisen frågar ut sin fånge varför han är homosexuell och hur allt började. A-lan berättar och polisen börjar bli mer och mer attraherad av honom… Dramatik och konstnärliga scener – lite för svår och miserabel för mig, men filmen ger mig ändå hopp om Kina./Imdb/
/Johnny
Twist
29 november, 2007 at 6:35 e m | In 2000-tal, Kanada, bögkyss, bögsex, drama, droger, engelska, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, incest, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, manlig prostitution, obesvarad kärlek | 2 CommentsTags: Andre Noble, Jacob Tierney(R), Joshua Close, Nick Stahl, Stephen McHattie, Tygh Runyan
Twist, 2003, Kanada
Åh, ångesten! Jag hatar filmer om prostitutionsmisär. Den här är någon re-make/tolkning/whatever av Oliver Twist (with a twist, doh!) och handlar om den prosituerade killen Dodge (Nick Stahl) som drar in den 17-åriga (?) rymlingen Oliver (Joshua Close) i prositution. Oliver är kär i Dodge, men Dodge vill bara sälja sig själv så han tjänar pengar till knark. Resten av filmen är bara fuckad magkänsla. I guess it that’s good, but it didn’t make me feel that way./Imdb/
/Johnny
Andra Avenyn
2 november, 2007 at 8:28 e m | In Sverige, bögkyss, drama, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komma ut, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, män i garderoben, otrohet, romantik, svenska, tv-serie/såpa | 10 CommentsTags: Jonas Bane, Simon Gavik
Fan, jag har slitit mig igenom några avsnitt på nätet, men det går segt. Inte internetuppkopplingen utan serien. Den har så dåligt manus. Haha. Fast det är bra att de har blandat in en bisexuell karaktär som dessutom är ung och snygg. Och som utöver det får snygga killar. Det är jävligt bra.
Om ni ska kolla så kolla från avsnitt 7 och framåt.
Om ni vill kan ni kolla på lite hångelbilder från serien här nedan:
Keillers Park (2006)
20 mars, 2007 at 12:12 e m | In 2000-tal, Sverige, bögkyss, bögsex, drama, gay bashing, homoerotisk stämning, homofobi, komma ut, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, otrohet, romantik, svenska, thriller/deckare | 2 CommentsTags: 2006, Mårten Klingberg, Pjotr Giro, Susanna Edwards(R)
Keillers Park, 2006, Sverige
Peter, en 30-årig man med fru, blir förförd av en intensiv algerisk kille (Nassim) och de blir älskare. En dag blir Nassim mördad och misstankarna faller på Peter. Filmen ses genom tillbakablickar och är ganska rörande, men p.g.a. överdrivet skådespel blir jag frustrerad. Det är möjligt att rollerna ska spelas så, men då är det manuset det är fel på. Baserad på en sann historia tror jag, och det är ovanligt med svenska gayfilmer så den får ganska högt betyg ändå.
/Imdb/
/Johnny
Steget Efter (2005)
19 mars, 2007 at 6:07 e m | In 2000-tal, Sverige, action/äventyr, drama, gay bashing, homoerotisk manlig vänskap, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, män i garderoben, obesvarad kärlek, svenska, thriller/deckare | 2 CommentsTags: 2005, Birger Larsen(R), Christer Fant, Rolf Lassgård
Steget Efter, 2005, Sverige
Spännande svensk deckare där polisen Kurt Wallander reder ut en mordgåta med några ungdomar som begravts med 1600-talskläder på sig. I samma veva dör hans närmaste kollega och det visar sig sen att han var homosexuell.
/Imdb/
/Johnny
En mors son
15 mars, 2007 at 7:53 e m | In 90-tal, drama, gay bashing, homofobi | Leave a CommentTags: David Burton Morris(R), Paul Popowich, Shawn Ashmore
Any Mother’s Son, 1997, USA
En ung man har dött, och det talas om att han blev mördad pga sin sexualitet. Hans mamma jobbar hårt för fallet och träffar på en älskare till sin döda son, och får reda på en del hon inte visste.
En typisk based-on-a-true-story-telefilm som går på onsdagar på 5:an. /Imdb/
Defying Gravity
15 mars, 2007 at 7:20 e m | In 90-tal, drama, gay bashing, homofobi, komma ut | Leave a CommentTags: Daniel Chilson, Don Handfield, John Keitel(R)
Defying Gravity, 1997, USA
För det första kan jag inte fatta att den här filmen är gjord 1997. Alla har rutiga flanellskjortor på sig och bakoframvända kepsar.. vad jag minns så var det 1992-1994 för mig.
För det andra – alla heteromän i den här filmen beter sig som dramatiska fjollor och betonar ord som ”sooooo” och lägger till DUUUUDE efter alla meningar. Hetero och Homo som möts i korsdraget. Shit alltså! Det märks att den som gjort filmen har försökt studera ”dagens” ungdomar innan han skrev manuset.
Annars är det ganska sött. Love love love. /Imdb/
-
Senaste kommentarer
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
