Take my sex away (2007)
19 december, 2009 at 11:45 f m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, Sverige, dokumentär, kortfilm/sketch, könsförväxling, queera könsroller, svenska, trans och queer | 1 CommentTags: Anna Eborn(R), Lovisa Elwerdotter(R), Tove Pils(R)
Take my sex away, 2007, Sverige
Regi: Lovisa Elwerdotter, Anna Eborn, Tove Pils
”Det finns ingen väg tillbaka när man väl har vikt av från den väg man förväntas gå. Jag vill hitta den jag är, någon annanstans, gå över gränser och hitta det jag tycker om och som gör mig lycklig.”
En kortdokumentär som är ett porträtt av en som varken känner sig som kille eller som tjej. Filmen är ett inblick i personens liv med inslag från bl a en boxningshall och en burleskfest. Jag gillar mycket att huvudpersonens könstillhörighet hålls oklar genom filmen. Fin och queer liten film som förtjänar att ses av fler!
Cabaret (1972)
6 november, 2009 at 1:15 e m | In 70-80-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, drama, engelska, historiskt tema, homoerotisk stämning, homofobi, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, musikfilm, män i garderoben, otrohet, trans och queer, trekant/orgie/poly, tyska | 1 CommentTags: 1972, Bob Fosse(R), Christopher Isherwood(M), Helmut Griem, Jay Presson Allen(M), Joe Masteroff(M), Joel Grey, John Van Druten(M), Michael York
Cabaret, 1972, USA
Regi: Bob Fosse
Manus: Jay Presson Allen
När det kommer till vem som har skrivit den här filmen blir det lite krångligt. Från vad jag tagit reda på är filmen inspirerad av en musikal komponerad av låtskrivarparet Kander och Ebb – och de hade i sin tur baserat sin musikal på en pjäs av John Van Druten, som i sin tur var inspirerad av en bok av Christopher Isherwood. Någonstans har jag också läst att någon Joe Masteroff skrev en pjäs som är inblandad också, men detaljerna skiter jag i. Nu har ni fått era namedroppings.
Storyn är i alla fall att den amerikanska engelskaläraren Brian Roberts (Michael York) kommer till Berlin för att tjäna pengar på språklektioner och samtidigt lära sig lite tyska. Det är 1931 och nazismen växer diskret fram bakom hörnet, men på klubben Cabaret är det frisläppt. Där framträder den karismatiska Sally Bowles (gayikonen Liza Minelli) med sina dans- och sångnummer och när när hon märker att Brian är hennes nya hyresgäst bestämmer hon sig för att förföra honom. Han visar sig dock vara homosexuell, men Sally bestämmer sig för att han bara har haft dålig erfarenhet med kvinnor och fortsätter sina metoder. När hon väl fått honom på kroken träffar hon en mycket rikare man (Helmut Griem) som bjuder in dem båda till lyxliv på landet. Det blir nu osäkert vem som förför vem och ett slags ambivalent polyförhållande växer fram.
Gaydelen i den här filmen känns avslappnad för att vara 1972. Gamla Berlin var känt för att vara öppensinnat och homovänligt och trots att det är en amerikansk film från homofoba 70-talet så känns det som att filmen skulle kunnat vara gjord idag. Jag skulle i och för sig inte haft något emot lite mer passionerad man-on-man action, och det skulle inte heller ska skadat med några fler musikalnummer.
/Johnny
Elizabeth (1998)
5 november, 2009 at 5:37 e m | In 90-tal, MTF transvestiter/drag queens, Storbritannien, drama, engelska, historiskt tema, långfilm, manlig bisexualitet, trans och queer, trekant/orgie/poly | Leave a CommentTags: 1998, Michael Hirst(M), Shekhar Kapur(R), Vincent Cassel
Elizabeth, 1998, Storbritannien
Regi: Shekar Kapur
Manus: Michael Hirst
Det här är filmen hur Elizabeth I (Cate Blanchett) kom till makten i England och vilket extremt (och livshotande!) motstånd hon mötte – inte för att hon var kvinna, utan för att hon var protestant och inte katolik.
I vilket fall som helst så är queerinnehållet att hon råkar komma på en av hennes franska friare (Vincent Cassel) med att ha sexlekar, utklädd till drottning. Elizabeth ler mest och säger att ”mina känslor för dig har inte förändrats, men jag måste tänka på folkets bästa”. Prinsen/prinsessan försvarar sig med att säga något liknande ”du får ju bära klänning så varför får inte jag?” vilket är väldigt queert och bra. Den här franska kungligheten verkar för övrigt bisexuell – och i hens sovrum så försiggick det orgier deluxe. Elizabeth själv är dock kär i en man – men eftersom hon inte vill gifta sig och skaffa barn (och i en scen klipper av allt hår bara för att sedan ta på en peruk över det i någon slags symbolism) är hon ändå rätt queer. Miniqueer.
/Johnny
Let’s be together (2008)
27 oktober, 2009 at 5:34 e m | In 2000-tal, Danmark, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, danska, dokumentär, drama, fjollor, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, trans och queer | Leave a CommentTags: 2008, Nanna Frank Möller(R)
Let’s be together, 2008, Danmark
Regi: Nanna Frank Möller
Hairon bor i ett litet Jylländskt samhälle med sin mamma, styvpappa och fyra syskon. Hans femtonårsdag ska firas storslaget med temafest, och Hairon ska klä ut sig till Kleopatra. Han älskar att gå i högklackat, shoppa och dränka sig i parfym. Men när han och mamman åker till Brasilien för att för första gången på tre år träffa Hairons biologiska pappa resulterar det i upprörda känslor.
En tänkvärd dokumentär som följer ett skeende utan att komma med så mycket förklaringar, och ett fint porträtt av en ovanligt modig och vanligt upprorisk tonåring. Filmen fokuserar på relationerna mellan personerna, och det är så dramatiskt i det lilla att man sitter klistrad för att se vad som ska hända. Den innehåller också några överraskande vändningar som jag inte tänker avslöja. Finast är när Hairon och hans pappa, efter att de försonats, arbetar med klänningen Hairon ska ha på sig på festen. Slutet var ganska öppet och förbryllade mig lite.
Taking Woodstock (2009)
19 augusti, 2009 at 1:26 e m | In 2000-tal, MSM, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, USA, bögkyss, bögsex, drama, droger, engelska, faghags, historiskt tema, homoerotisk stämning, komedi, man+man, manlig homosexualitet, musikfilm, trans och queer, trekant/orgie/poly | Leave a CommentTags: 2009, Ang Lee(R), Demetri Martin, Elliot Tiber(M), James Schamus(M), Jonathan Groff, Liev Schreiber, Paul Dano
Taking Woodstock, 2009, USA
Regi: Ang Lee
Manus: James Schamus (efter Elliot Tibers självbiografi)
Trots att han är vuxen nog att skaffa ett eget liv, lever Elliot (Demetri Martin) tillsammans med sina föräldrar ute på vischan i White Lake och hjälper dem att ta hand om ett gammalt förfallet pensionat. Ekonomin har krisat för dem ett långt tag men Elliot får en idé när han ser att Woodstock-folket letar efter en plats att anordna sin utomhusfestival på. Helt plötsligt är hela lilla White Lake ockuperat av nära en miljon hippies som ser fram emot tre dagars fred och musik.
Jag hade verkligen sett fram emot den här filmen och jag fick precis vad jag ville från den: humor, musik och gayness. Vad som är så skönt med Elliot är att han är bög men att det aldrig görs till något problem. Han får hångla med sin kärlek inför ett gäng hurrande faghags, han har en LDS-trippad trekant med ett hippiepar (Kelli Garner och Paul Dano) i en handmålad folkabuss och han blir ständigt ögonknullad av den långhårige Woodstock-arrangören Michael Lang (Jonathan Groff). Filmen, som förresten är regisserad av HBT-hjälten Ang Lee, bjuder även på en militärt utbildad transperson (Lieb Schreiber) som yttrar den fantastiska repliken ”I know what I am and it makes it so much easier for others, doesn’t it?”
Taking Woodstock är en film som är lika viktig för HBTQ-samhället som Woodstock blev för hela världen.
/Johnny
Kids in the Hall (1988-1995)
25 juni, 2009 at 2:31 e m | In 70-80-tal, 90-tal, Kanada, MSM, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, bögkyss, bögsex, engelska, fjollor, gay bashing, hiv/aids, homobröllop, homoerotisk manlig vänskap, komedi, kortfilm/sketch, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, manlig prostitution, män i garderoben, otrohet, trans och queer, trekant/orgie/poly | 1 CommentTags: 1988, 1989, 1990, 1991, 1992, Bruce McCulloch, Dave Foley, Kevin McDonald, Mark McKinney, Scott Thompson
Låt mig presentera världens queeraste komediserie: Kids in the Hall (eller ”Killarna i korridoren” som ZTV kallade det när jag först började kolla). Fem killar varav en öppet homosexuell (Scott Thompson) – alla spelar både manliga och kvinnliga roller och de gör det så bra att man inte ens ser det som cross-dressing. Ibland känns nästan deras porträttering av män som större maskerad. Dave Foley är så j-a snygg som kvinna att till och med min homofobiska tjejkompis började svaja och tänka att det kanske var det feminina i honom som gjorde henne så intresserad. Förutom att klä sig som kvinnor så har nästan minst en sketch per avsnitt (ibland fler – ibland färre) homotema. Och det är inte bara kul – det är politik också. De har bl.a. några återkommande karaktärer i avsnitten ”Steps” som handlar om ett gäng olika bögar som sitter på en trappa och diskuterar homorelaterade saker (politik, AIDS, sexpartners, prideparaden…). Ennan annan ökänd karaktär är Buddy Cole som är ärkefjollan som ingen vågar bråka med. Se även deras långfilm: Lyckopillret. Läs resten av inlägget om ni vill ha en lista på alla HBTQ-relaterade sketcher.
/Johnny
Milk (2008)
18 mars, 2009 at 7:53 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, bögkyss, bögsex, drama, droger, engelska, gay bashing, historiskt tema, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, komma ut, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, manlig prostitution, män i garderoben, recensioner, trans och queer | 3 CommentsTags: 2008, Diego Luna, Emile Hirsch, James Franco, Lucas Grabeel, sean penn
Milk, 2008, USA
Regi: Gus Van Sant
Redan i början av denna film får man reda på att huvudpersonen Harvey Milk – världens första öppet homosexuella politiker – kommer att mördas. Berättarrösten utgörs av kassettbanden Harvey (Sean Penn) passade på att spela in utifall att han mördades. Hans överhängande död ramar in hela filmen och intensifierar en redan stark berättelse.
Den här filmen är så underbar och perfekt att jag typ knappt kan fatta att den gjorts. Medan jag såg den funderade jag på om det kanske vore nåt att hoppa av skolan, flytta till San Francisco, och bli powergayaktivist istället. Jag gillar också att filmen är så sexuell och romantisk – det är liksom inte bara en eller två token gay scenes som det brukar vara i stora produktioner. Ett plus i kanten är dessutom att skådisarna (James Franco, Emile Hirsch) i de romantiska och sexuella scenerna är så heta!
/Miriam
Maria†Holic (2009)
1 februari, 2009 at 10:40 e m | In 2000-tal, Japan, MTF transvestiter/drag queens, animerat/anime, japanska, komedi, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, könsförväxling | Leave a Comment
Maria†Holic (まりあ†ほりっ), 2009, Japan
Shaft Studios, efter mangan av Minari Endō
När Kanako Miyamae börjar andra ring på den katolska flickskolan Ame no Kisaki har hon framför allt en förhoppning: Att äntligen träffa sitt livs kärlek. Hon ser verkligen fram emot att gå i en skola med bara flickor, eftersom hon avskyr pojkar och till och med får utslag när de rör vid henne. Och redan dagen innan terminen startar träffar hon mycket riktigt den vackra och väna Mariya Shido, som hon omedelbart förälskar sig i. Men varför får hon röda utslag på halsen av Mariyas oskyldiga kindpuss? Snart inser Kanako att Mariya inte är riktigt den hon trodde…
Det här är klassisk tramsanime. Slapstickhumor, fan service (serien riktar sig till män mellan 18 och 30) och näsblod följer tätt inpå varann i högt tempo och handlingen är ömsom helt förutsägbar, ömsom svår att hänga med i. Det är alltså inget för finsmakaren. Dock kan jag helt ärligt erkänna att jag tror att jag själv kommer att följa den här animen. Den må vara extremt töntig, men den är också ganska underhållande. Tidsfördriv för yuri-nördar och lättroade.
/Tina
Bobbycrush (2003)
24 januari, 2009 at 3:06 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, drama, engelska, homoerotisk stämning, komma ut, konstfilm, kortfilm/sketch, man+man, manlig homosexualitet, obesvarad kärlek, trans och queer | 2 CommentsTags: 2003, Cam Archer(M), Cam Archer(R), Cassidy Field, Jasper Bel
Tonåringen Bobby (Jasper Bel) älskar sin bästa kompis Dylan (Cassidy Field) och menar att de är ett par – Dylan vet bara inte om det än. Båda har drömmar, men de handlar visst inte om samma saker…
Bobbycrush är som en liten prototypversion av Wild tigers I have known, lika vacker, men mycket kortare (tio minuter). De halvt overkliga telefonsamtalen finns med, drömmarna, könsförvirringen. Men också härlig sextiotalsmusik och livsglädje.
Jag är verkligen helt lyrisk över Cam Archer. Det finns ingen annan som kan fånga tonårstidens längtan med så enkla medel. Det är rakt, enkelt, samtidigt finns hela djupet där: smärtan i att älska, att vilja ha någon, att riskera allt. Att vilja vara den som den andra vill ha, kosta vad det kosta vill. Att vilja vara den andra, så att man kan älska sig själv tillbaka och göra allt rätt. Fint!
The Curiosity of Chance (2006)
5 januari, 2009 at 11:03 e m | In 2000-tal, Belgien, MTF transvestiter/drag queens, USA, bögkyss, engelska, komedi, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, trans och queer | Leave a CommentTags: 2006, Brett Chukerman, Russell P. Marleau(M), Russell P. Marleau(R), Tad Hilgenbrink
The Curiosity of Chance, 2006, Belgien/USA
Regi: Russell P. Marleau
Chance Marquis (Tad Hilgenbrink), en udda och redan outad tonåring börjar i en ny gymnasieskola någon gång under 80-talet. Han blir vän med två andra ufon, men får också fiender i form av den tuffa killen Brad och hans gäng. I det finns snyggingen Levi Sparks (Brett Chukerman) som råkar vara Chances granne och föremål för beundran. En kväll hamnar vännerna på en klubb där ett gäng drag queens uppträder. Det dröjer inte länge förrän Chance själv står på scenen i sin mammas gamla cocktailklänning. Men vad händer om det tuffa gänget får reda på det?
Det här är något så underligt som en klassisk teen movie med en gay huvudperson. Precis som sina förlagor innehåller den en rad uppskruvade karaktärer, dråplig humor och massor av dialog som ska föreställa snärtig. Det är en kul idé att ta in så oväntade element som en huvudperson i drag i en stereotyp genre, men idén är bättre än resultatet. Berättelsen och karaktärerna är oengagerande, och de som ska vara 16 ser ut som 25. De belgiska skådespelarnas kassa engelska uttal irriterar, och handligen hankar sig mest fram. Om det åtminstone hade varit en riktig kärlekshistoria mellan Chance och Levi, men det blir det aldrig fast de försöker muta oss med en kyss… Det räcker inte!
Rocky Horror Picture Show (1975)
1 december, 2008 at 6:26 e m | In 70-80-tal, MTF transvestiter/drag queens, Storbritannien, USA, bögsex, engelska, homoerotisk stämning, komedi, kvinna+kvinna, kvinnlig bisexualitet, könsförväxling, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, musikfilm, otrohet, rysare/gore, sci-fi/fantasy, trans och queer, trekant/orgie/poly | Leave a CommentTags: Barry Bostwick, Jim Sharman(M), Jim Sharman(R), Nell Campbell, Patricia Quinn, Peter Hinwood, Richard O'Brien(M), Tim Curry
The Rocky Horror Picture Show, 1975, Storbritannien/USA
Regi: Jm Sharman
Det blivande äkta paret Janet (Susan Sarandon) och Brad (Barry Bostwick) kör fast i ovädret och letar sig till ett spöklikt slott i närheten för att låna en telefon. Där träffar de på den mystiske vetenskapsmannen Dr. Frank-N-Furter (Tim Curry) som är en ”sweet transvestite from Transsexual, Transylvania”. Han låter dem inte ringa något samtal, utan visar dem istället sitt största experiment: den konstgjorda och muskulösa drömmannen Rocky Horror (Peter Hinwood).
Rocky Horror är nog den queeraste musikalen jag känner till – och den är över 30 år gammal! Huvudpersonen är en dominant bisexuell man i raffset som skapar en manlig älskare åt sig själv och har ett förflutet med nästan alla i huset. Han lyckas även få Janets fästman Brad i säng. I ”Touch-a Touch-a Touch me” får Janet sjunga ut sin kvinnliga sexualitet (”I’ve got an itch to scratch, I need assistance”) medan Magenta (Patricia Quinn) och Columbia (Nell Campbell a.k.a. Little Nell) upphetsat bevakar henne och Rocky som om de vore en porrfilm. Låten ”Don’t dream it – be it!” är en hymn om transvestitisk fetischism och i slutet blir det en het och vacker orgie i en pool innan Dr. Frank tvingas återvända till sin hemplanet. En B-rysar/sci-fi/komedi/musikal-klassiker värd att se flera gånger!
/Johnny
America’s Next Top Model
3 oktober, 2008 at 1:19 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, dokusåpa, engelska, flatkyss, homofobi, komma ut, kvinna+kvinna, kvinnlig bisexualitet, kvinnlig homosexualitet, kvinnor i garderoben, man+man, manlig homosexualitet, straighta som låtsas vara gay, trans och queer | 2 CommentsTags: Clark Gilmer, Dionne Walters, Ebony Haith, Elina Ivanova, Ellen DeGeneres, Isis King, J Alexander, Janice Dickinson, Jay Manuel, Kim Stolz, Megan Morris, Michelle Babin, Michelle Deighton, Miss J, Portia de Rossi, Sarah Rhoades, Tyra Banks
America’s Next Top Model (eller bara ”Top Model” som den kallas i Sverige) är en dokusåpa där topmodellen Tyra Banks tar in 13 modellscouter och testar dem för att se vem som som har potential att bli den nästa stora stjärnan i modellvärlden. ANTM har alltid något queert att bjuda på:
Jurymedlemmen Jay Manuel är öppet bög. Jurymedlemmen J. Alexanders sexualitet är jag osäker om. Hen är i vilket fall som helst väldigt fjollig, klär sig i kvinnokläder och kallar sig själv för Miss J och rättar ibland folk när de nämner henom som ”he”. Queer? gay? lesbisk? bisexuell? transsexuell? transvestit? hetero? Who knows… Flera stylister, fotografer och modeskapare genom omgångarna är HBTQ också.
Här är mer specifikt om varje omgång och deras tävlanden:
Omgång 1: Ebony Haith kommer ut som homosexuell.
Omgång 4: Deltagaren Michelle Deighton bryter ihop inför sina modellkompisar och kommer i samma stund ut som bisexuell. Jurymedlemmen Janice Dickinson hånglar upp Tyra.
Omgång 5: Kim Stolz är öppet homosexuell och den oerfarna Sarah Rhoades har en crush på henne.
Omgång 7: Tävlande Megan Morris öppet lesbisk. En av de rödhåriga tvillingarna – Michelle Babin – kommer ut som ”might be gay” (dvs. kanske bisexuell?). Michelle får även vara det lesbiska paret Ellen DeGeneres och Portia de Rossi när modellerna ska porträttera kändispar. De andra modellerna blir stylade som både tjejer och killar (heterosexuella par) i det avsnittet.
Omgång 8: I episod 1 får modellerna framföra olika politiska ståndpunkter. Deltagarna Samantha Francis och Whitney Cunningham får porträttera ett lesbiskt kärlekspar i sin pro-gay marriage-affisch. I episod 7 får Dionne Walters modelluppdraget att kyssa lesbiska Kim Stolz från omgång 5.
I kommande omgång 11 är Elina Ivanova den öppet homosexuella och hon kysser Clark Gilmer. Deltagaren Isis King är en kvinna med MTF-transbakgrund.
.
/Johnny
Hjälp mig att sammanställa HBT-intresse i Top Model-serierna! Har ni kollat på Top Model Sverige/Finland/Britain/Australia etc. så informera mig om allt av värde!
Apartment Zero (1989)
29 september, 2008 at 11:39 f m | In 70-80-tal, Argentina, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, Storbritannien, boytouching, engelska, homoerotisk manlig vänskap, homofobi, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, män i garderoben, otrohet, romantik, thriller/deckare, trans och queer | 1 CommentTags: 1989, Colin Firth, Fabrizio Bentivoglio, Hart Bochner, Martin Donovan(M), Martin Donovan(R)
Apartment Zero, 1989, Storbritannien/Argentina
Adrian LeDuc (Colin Firth) hyr ut sin mentalsjuka mammas rum och den flirtiga och trevliga hunken Jack (Hart Bochner) flyttar in. Det homosexuella intresset verkar mycket ömsesidigt, men det är värsta angsty och Adrian vill ha Jack för sig själv medan Jack är bisexuell och knullar runt. Adrians intresse för Jack blir i alla fall snart en besatthet men han anar också att hans hyresgäst döljer något för honom. Omgiven av skumma grannar (bl.a. en transkvinna som alla oförklarligt hatar) och ingen att lita på blir Adrian bara mer och mer paranoid och lik sin mamma.
Alltså, hahahahahahahha! Jag vet verkligen inte vad jag ska säga om den här filmen. Jag vet inte om den var extremt dålig eller en av mina favoritfilmer. Colin Firth är så jävla söt och bra och homoerotiken är så tillfredsställande, men i övrigt är allt bara så jävla skumt och teatraliskt. Jag blev livrädd redan första minutrarna på grund av den skumma musiken och det skrämmande usla skådespeleriet från vissa skådespelare. I slutet blev allt så extremt att jag bara kunde skratta. Vissa scener förväntade jag mig att någon skulle vakna upp ifrån som om det vore en dröm, men filmen bara fortsatte. När filmen tog slut kunde jag bara skaka på huvudet och flina. Det bara osade B-film och homo- och transfobi. Jag vet fortfarande inte vad jag ska tycka.
/Johnny
Curse of the Queerwolf
14 februari, 2008 at 11:50 e m | In 70-80-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, engelska, gay bashing, homofobi, komedi, könsförväxling, långfilm, otrohet, religion, rysare/gore, sci-fi/fantasy, straighta som låtsas vara gay, trans och queer | 1 CommentTags: John McCafferty, Mark Pirro(R), Michael Palazzolo, Pat Hunter
Curse of the Queerwolf, 1988, USA
Hahhahahahahahahah! OMG! Den här är helt galet rolig. För det första är den sååå B, men det är nog meningen för det gör halva filmen. Den parodiserar Exorcisten, Den sista färden + alla möjliga B-rysare. Handlingen är att heterokarlen Larry (Michael Palazzo) är otrogen och blir biten av en bög som ser ut som en transvestit som han trodde var kvinna. Bögen can’t help it – han är smittad av Queerwolf-smittan som gör en till bög vid fullmåne. Och sannerligen – vid fullmåne växer det ut långa målade naglar på Larry. Han får även en peruk och hans handled faller för gravitationen. Av någon anledning är transvestit och bög samma sak här. När jag beskriver allt låter filmen så jävla homofobisk och evil, men jag tror det motsatta är menat. De gör lika mycket – om inte mer – narr av heterosexuella och homofobiska präster. Queert och B, helt enkelt. Och jävligt kul om man förstår ironin./Imdb
/Johnny
Sugar
5 februari, 2008 at 3:07 e m | In 2000-tal, Kanada, MTF transvestiter/drag queens, bögkyss, bögsex, drama, droger, engelska, hiv/aids, homoerotisk manlig vänskap, homoerotisk stämning, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, manlig prostitution, obesvarad kärlek, straighta som låtsas vara gay, våldtäkt | 5 CommentsTags: Andre Noble, Barna Moricz, Brendan Fehr, Bruce La Bruce(M), John Palmer(R)
Sugar, 2004, Kanada
Oskulden Cliff (Andre Noble) fyller 18 år och han får ett kit med hasch, sprit och kondom av sin lillasyster Cookie. Hon säger ”gå ut och ha sex!” Han hittar ett gäng hustlers som hänger i ett slumområde och han blir intresserad av en av killarna – Butch (Brendan Fehr). Butch verkar straight men de blir vänner och ibland lite mer. Cliff blir inblandad i hustlervärlden och Butch börjar knarka mer och mer. Svart komedi om droger och prostitutionsmisär. Man har sett det så många gånger i gayfilmssammanhang att man blir avdankad på något sätt. Filmen lämnade mig neutral, men skådespelarna var snygga ;) Filmen är förresten baserad på en novell av Bruce La Bruce. /imdb/
/Johnny
Another Gay Movie
28 januari, 2008 at 4:01 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, bögkyss, bögsex, engelska, homoerotisk manlig vänskap, homoerotisk stämning, komedi, komma ut, kvinna+kvinna, kvinnlig homosexualitet, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, manlig homosexualitet, romantik, trekant/orgie/poly | 3 CommentsTags: Alyshia Ochse, Angela Oh, ANT, Ashlie Atkinson, Chris Anthony Miller, Darryl Stephens, Eric Eisenbrey, George Marcy, Graham Norton, James Getzlaff, John Epperson, Jonah Blechman, Jonathan Chase, Kristen Novak, Matthew Herrmann, Matthew Rush, Michael Carbonaro, Mitch Morris, Richard Hatch, Robert Laughlin, Scott Thompson, Tim Kaltenecker (M), Todd Stephens(M), Todd Stephens(R), Wil Jacobs, Willy Roberts
Another Gay Movie, 2006, USA
Okej. Den här filmen är riktigt obscen, så en varning till alla som är det minsta känsliga. Den visar nakenhet, udda sexuella aktiviteter, och politiskt inkorrekta skämt. Man kan säga att det är en porrfilm förklädd till tonårsfilmparodi. De har tagit idén från American Pie och låter fyra tonårs-bögar ingå en pakt där de måste bli av med oskulden innan sommarlovet är slut. Andy (Michael Carbonaro) vill ha sex med sin lärare Mr Puckov (Graham Norton), Griff (Mitch Morris) är kär i sin kompis Jarod (Jonathan Chase), Jarod är straight-acting och fjolliga Nico (Jonah Blechman) vill hitta en äldre man. Den roligaste karaktären är Andys pappa (spelad av Scott Thompson från The Kids in the Hall) som välvilligt ger sin homosexuelle son sexleksaker och en guide till analsex. En annan karaktär är den butchiga flatan Muffler (Ashlie Atkinson) och hon framställs som det vidrigaste gud skapat. Sexskämten är barnsliga och chockerande och ibland får man se mer än man vill se. Men i stort är Another Gay Movie ganska klockren, och trots elaka stereotyper så gör den sitt jobb. Den här filmen behövs som hämnd på alla jobbiga heterosexkomedier. /Imdb/
/Johnny
Nowhere
21 januari, 2008 at 6:04 e m | In 90-tal, Frankrike, MTF transvestiter/drag queens, USA, bögkyss, engelska, homoerotisk stämning, incest, komedi, kvinnlig bisexualitet, långfilm, man+man, manlig bisexualitet, romantik, rysare/gore, sci-fi/fantasy, trans och queer | 5 CommentsTags: Gregg Araki(R), Guillermo Díaz, James Duval, Jeremy Jordan, Nathan Bexton
Nowhere, 1997, USA/Frankrike
Jag slutar aldrig älska Gregg Araki. Här har han gjort en fullkomligt lysande film som parodiserar tonårssåpor och Sci-fi-B-filmer. Alla karaktärer är stereotypa som seriefigurer med peruker och frisyrer i alla färger och former. Den är beskriven som ”90210 on acid” (säger IMDb) och det stämmer ganska bra. Huvudpersonen Dark (James Duval) är en känslosam bisexuell kille som letar efter kärleken i livet. Han är så emo att hans tapeter föreställer honom själv med pistoler riktade mot tinningarna. Han har en flickvän, men hon är också bisexuell och vill ha ett öppet förhållande och knulla runt (bl.a. med de kända, twincestanspelande Brewer Twins). Dark blir kär i den blonda och otroligt söta Montgomery (Nathan Bexton) men han försvinner mystiskt när de spelar ”burken”. Och vem är den ödleliknande varelsen som dyker upp överallt?/Imdb/
/Johnny
Det förbjudna palatset
18 december, 2007 at 2:42 e m | In 90-tal, Kina, MTF transvestiter/drag queens, bögkyss, bögsex, drama, gay bashing, homoerotisk stämning, homofobi, konstfilm, långfilm, man+man, mandarin, manlig homosexualitet, obesvarad kärlek, romantik, trans och queer | Leave a CommentTags: Jun Hu, Si Han, Yuan Zhang(R)
East Palace, West Palace/Dong Gong Xi Gong, 1996, Kina
A-lan går omkring och cruisar män i en park i Kina. Polisen kommer och tar honom eftersom han blivit varnad förut. Polisen frågar ut sin fånge varför han är homosexuell och hur allt började. A-lan berättar och polisen börjar bli mer och mer attraherad av honom… Dramatik och konstnärliga scener – lite för svår och miserabel för mig, men filmen ger mig ändå hopp om Kina./Imdb/
/Johnny
Igby Goes Down
26 november, 2007 at 10:50 e m | In 2000-tal, MTF transvestiter/drag queens, USA, drama, engelska, komedi, långfilm, trans och queer | Leave a CommentTags: Burr Steers(R), Jared Harris
Igby Goes Down, 2002, USA
Det här är en heterofilm som handlar om en 17-årig pojke som kallas Igby (Kieran Culkin). Han blir kär i en något äldre tjej (Claire Danes) och hans mamma (Susan Sarandon) är döende i cancer osv. Gayinslaget här är en queer (i ordets alla bemärkelser) knarkhandlare (Jared Harris) och en transvestit (eller transsexuell) som har någon slags relation till knarktypen. Jag såg inte hela filmen (slötittade lite), men huvudpersonen verkade vänligt inställd till den här knarkarkaraktären. Så vänligt inställd som heterosexuella, manliga huvudpersoner brukar få vara mot queera karaktärer. Huvudpersonen – Igby – var ganska ovanlig själv. Jag blev helt imponerad. Han är en person man ska tycka om och han är känslig, får dramtiska utbrott, gråter, pratar om känslor osv – saker som (heterosexuella) män i amerikanska filmer nästan aldrig tillåts göra. Så visst är den värd att se någon gång när man känner sig i mood för heterosexualitet./imdb/
/Johnny
Sex lektioner i kärlek
19 november, 2007 at 7:21 e m | In 90-tal, MTF transvestiter/drag queens, MTF-transsexuella, Storbritannien, USA, drama, engelska, hiv/aids, komedi, långfilm, man+man, manlig homosexualitet, otrohet, straighta som låtsas vara gay, trans och queer | 1 CommentTags: David Ferguson, Dennis Quaid, Jay Mohr, Willard Carroll(R)
Playing by Heart, 1998, USA/Storbritannien
Fastän kärlekslektionerna i den här historien är = heterokärlek, så har filmen ändå flera gayteman. Det är, som du kanske kan förstå, sex olika paralellhistorier som handlar om några människors syn på kärlek – fyra av dessa har någon relation till homosexuella män: Person 1 är en kvinna som var gift med en bög och blev sviken, person 2 berättar en saga om en homosexuell man som blir uppäten av infödingar, person 3 är en mytoman som försöker lura i en transvestit (som mer verkar vara en transsexuell på hormoner men vad vet jag…) att han var otrogen med fruns brorsa och person nummer 4 är en homosexuell man döende i AIDS. Ingen av dessa historier ger någon lycklig syn på homosexualitet. Dock är filmen ett söt litet tidsfördriv om man bortser från detta./Imdb/
/Johnny
-
Senaste kommentarer
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
