Författare: maesterkatten

Ai no Kusabi i nyversion!


Superklassiska yaoi-animen Ai no Kusabi ska tydligen göras om! Ser extremt mycket fram emot det, eftersom den vackra och intressanta animeversionen från 90-talet är ett sådant tydligt exempel på hur mycket viktiga bitar i handlingen som försvinner i förvandlingen från text (yes, det var faktiskt böcker från början, inte manga!) till rörlig bild. Att få över fyra timmar på sig istället för två verkar som det utmärkta botemedlet mot det. Ska försöka recensera så fort jag lyckats lägga vantarna på några av de nya avsnitten.

/Tina

Maria†Holic (2009)


mariaholicMaria†Holic (まりあ†ほりっ), 2009, Japan

Shaft Studios, efter mangan av Minari Endō

När Kanako Miyamae börjar andra ring på den katolska flickskolan Ame no Kisaki har hon framför allt en förhoppning: Att äntligen träffa sitt livs kärlek. Hon ser verkligen fram emot att gå i en skola med bara flickor, eftersom hon avskyr pojkar och till och med får utslag när de rör vid henne. Och redan dagen innan terminen startar träffar hon mycket riktigt den vackra och väna Mariya Shido, som hon omedelbart förälskar sig i. Men varför får hon röda utslag på halsen av Mariyas oskyldiga kindpuss? Snart inser Kanako att Mariya inte är riktigt den hon trodde…

Det här är klassisk tramsanime. Slapstickhumor, fan service (serien riktar sig till män mellan 18 och 30) och näsblod följer tätt inpå varann i högt tempo och handlingen är ömsom helt förutsägbar, ömsom svår att hänga med i. Det är alltså inget för finsmakaren. Dock kan jag helt ärligt erkänna att jag tror att jag själv kommer att följa den här animen. Den må vara extremt töntig, men den är också ganska underhållande. Tidsfördriv för yuri-nördar och lättroade.

/Tina

Winter Cicada (2007)


Winter CicadaFuyu no Semi (冬の蝉), 2007, Japan

Regi: Yoshihisa Matsumoto

Året är 1862 och Japan befinner sig i en kritisk fas politiskt. De olika klanerna i landet kämpar om makten och för sina olika mål. Den unge samurajkrigaren Kusaka Toumu tillhör klanen Choshu, som driver en kampanj för Japans bevarande genom utvisning av alla utlänningar i landet. Men Kusaka tror på fred och frihet och på att öppna Japans gränser för världen.

En kväll försöker några Choshu-medlemmar att bränna upp brittiska ambassaden. Kusaka försöker stoppa dem men misstas själv för en av förövarna och blir jagad. Mitt i jaktens hetta får han hjälp att fly av en främmande samuraj från fiendeklanen Bakufu.

Flera år senare möts de igen, och den här gången kommer de inte undan.

Det här är en yaoi i en helt annan stil än de jag tidigare skrivit om. Den innehåller såväl politik och historia som allvarliga frågeställningar om kärlek och är förhållandevis stillsam och lätt att följa, i alla fall för den som har vissa grundläggande kunskaper i japansk historia. Den som tröttnat på kaotisk humor och pojkar med jätteögon borde se den här animen. Dock vill jag utfärda en varning för en väldigt japansk syn på självmord man som västerlänning känner sig rätta illa till mods inför. Dessutom innehåller Winter Cicada bland de minst upphetsande kärleksscener jag någonsin sett.

Helt enkelt: det här är lite japansk kvalitetsångest i vintermörkret, för den som känner för det.

/Tina

Ouran High School Host Club (2006)


ouranŌran Kōkō Hosuto Kurabu (桜蘭高校ホスト部(クラブ), 2006, Japan Regi: Takuya Igarashi efter mangan av Bisco Hatori

Haruhi Fujioka har nyss börjat som fattig stipendiat i ärvd skoluniform på Ouran High School, en riktig toppskola där nästan alla andra elever är rika. Haruhi själv måste dock se till att hålla betygen uppe så att inte stipendierna sinar. På jakt efter en bra studieplats råkar Haruhi snubbla in på Ouran High School Host Club, en skolklubb där medlemmarna, alla män, underhåller och uppvaktar skolans kvinnliga elever i utbyte mot pengar. Där slår Haruhi omkull en vas vars värde inte riktigt faller inom ramarna för en stackars stipendiats budget. För att betala av sin skuld går Haruhi med på att ta jobb i klubben. Det är bara ett problem: Haruhi må se ut som en kille, men riktigt så enkelt är det inte…

Det här är inte direkt shonen-ai i ordets verkliga bemärkelse, men en på många sätt väldigt queer anime! Förutom en huvudperson som inte kunde bry sig mindre om vilket kön hen uppfattas ha innehåller den betydande mängder mer eller mindre uttalad homo-/bisexualitet mellan både manliga och kvinnliga elever, en dragshowande pappa, horder av skrikande fangirls (”MOE!”), könsförväxlingar och annat skoj. Humorn kan förstås bli ganska hysterisk från och till, och det sticks inte under stol med vilka egenskaper som anses manliga och kvinnliga oavsett hos vem den framträder, men det här är en av få animes jag plöjt i sin helhet inte bara en utan två gånger. För den som vill ha lättsmält avkoppling och samtidigt skaffa sig shojo-allmänbildning.

/Tina imdb1

Junjou Romantica (2008)


junjou romanticaJunjou Romantica, Japan, 2008

Regi: Chiaki Kon efter mangan av Shungiku Nakamura

Misaki Takahashi (Takahiro Sakurai) är 18 år och ska snart skriva inträdesprov till universitetet. Problemet är bara att han inte är särskilt duktig i skolan. Därför bestäms det att han ska få extraundervisning av sin tio år äldre storebrors gamla klasskompis, den berömde författaren Akihiko ”Usagi” Usami (Hikaru Hanada). Men deras första möte går inget vidare, och vid det andra hettar det till ordentligt! Vad är det egentligen Usagi vill Misaki, och vad vill Misaki själv?

Animen Junjou Romantica innehåller egentligen tre par/pairings. Junjou Romantica (Misaki/Usagi) är huvudparet, men det finns också två romantiska parallellhistorier som också är shonen-ai: Junjou Egoist och Junjou Terrorist.

Tonen i serien är precis som i Gravitation humoristisk, och här är den dessutom självironisk – de yaoi-historier som Usagi skriver på sidan om sina vanliga böcker är klockrena parodier på genren, och jag har skrattat högt flera gånger under seriens lopp. Dessutom innehåller de förhållandevis heta kärleksscener, även om man aldrig får se något explicit i animen.

Just nu visas den andra säsongen av serien i japansk TV.

/Tina

imdb

Gravitation (1999)


gravitation

Gravitation, Japan, 1999

Regi: Bob Shirahata, Shinichi Watanabe efter manga av Maki Murakami

Shuichi Shindou (Tomukazu Seki) är sångare i popduon Bad Luck och det han vill mest av allt är att slå igenom och bli en stjärna. Den perfekta låten låter dock vänta på sig – kanske är det en flicka som saknas i Shuichis sångtexter?

En blåsig kväll stannar Shuichi till i en park på väg hem från ett möte och funderar över en låttext. Plötsligt flyger utkastet iväg och hamnar i ansiktet på en lång, snygg man, som läser igenom den och fäller sin dom – Shuichi saknar helt talang. Sedan lämnar han den förkrossade Shuichi att förtvivla i mörkret…

Men Shuichi kan inte glömma främlingen, och när han får chansen ser han till att konfrontera honom, något som blir början till nya känslor och möjligheter.
Det här 13-episodsanimen är en av de absoluta klassikerna inom shonen-ai, och var för mig liksom för många andra den första BL-animen jag över huvud taget såg. Den innehåller en hel del musik och mängder av överdriven animehumor, men har framför allt gjort sig känd för sin kärlekshistoria, mellan den unge och naive Shuichi och den bittre Eiri Yuki, full av mörka hemligheter. Vill du ha en introduktion till shonen-ai (och dessutom förståelse för mängder av yaoidoujinshis därute) finns det nog ingen anime jag skulle rekommendera innan denna.

/Tina

imdb

Earthian (1989)


アーシアン, (Āshian), 1989, Japan
Anime skapad av Kenichi Ohnuki, Nobuyasu Furukawa och Toshiyasu Kogawa efter mangan av Yun Kouga.

Chihaya (Nozomu Sasaki) och Kagetsuya (Kazuhiko Inoue) är invånare på planeten Eden – änglar. Tillsammans har de fått i uppdrag att övervaka jordborna och rapportera om hur de sköter sig. Till en början kommer de inte alls överens, men i takt med att de tar sig igenom jordens faror och utmaningar växer känslorna…

Den här animen är väldigt vacker och fullspäckad av saker jag gillar: konstiga tolkningar av kristendomen, killar med enorma vingar på ryggen, ångestfyllda kärleksscener, gråhåriga cyborgs och maktgalna vetenskapsmän. Men för den som inte läst mangan är den tyvärr också ganska obegriplig, då stora delar av handlingen tagits bort för att serien ska kunna få plats i fyra avsnitt. För den som har läst mangan, bara vill se på fina rörliga bilder eller bara är för trött för att hänga med i en handling i vilket fall som helst är det en fantasifull och spännande miniserie.

/Tina

imdb

Ny


Hej,

jag heter Tina och är en välklädd fujoshi från Stockholm, nyligen bosatt i Göteborg. Jag kommer skriva om yaoi och shonen-ai här i framtiden.

När jag inte jagar doujinshis och översättningar brukar jag sitta på KTB och svära över siffror och/eller dricka kaffe. En av de sämsta BL-animes jag sett är Gakuen Heaven, men ändå har jag dess intro som ringsignal till min mobil.