roadmovie

Gypsy 83 (2001)


Gypsy 83 , 2001, USA

Ååh, en film som handlar om en gothtjej och hennes Robert Smith-lookalike till bögkompis. De åker till New York för att tjejen ska medverka i en Stevie Nicks-lookaliketävling, och det blir värsta roadmovien och bögen blir av med sin oskuld.
Lite oengagerande dramatik, men den får godkänt ändå. Kolla trailer och mer (läckra bilder) på http://www.gypsy83.com och Imdb

/Johnny

Annonser

The Doom Generation


The Doom Generation, 1995, USA/Frankrike

Svart dramakomedi med splatter-element. Ett ungt heterosexuellt par plockar upp en kille i sin bil och åker på äventyr, bor på olika drive-in motel och blir jagade av galna människor. Tjejen börjar knulla den nya killen och den nya killen vill även åt hennes pojkvän och tillsist har de alla trekant. Skitbra film! Absurd! Lägg ett regissörsnamn på minnet: Gregg Araki. /Imdb/

Wristcutters: A Love Story (2006)


Filmen utspelar sig i världen man kommer till när man begått självmord. Huvudpersonen Zia träffar på Eugene vars hela familj tagit livet av sig. Hans lillebrorsa Kostya (Cameron Bowen/Chase Ellison) är gay och är bara med i någon scen. Två bilreparatörer som dyker upp senare i filmen tog livet av sig tillsammans i en bubbelpool så det är möjligt att även de var älskare.

Det här är en mysig film med bra musik av Gogol Bordello men tyvärr är den superhetero. Den lyder efter Hollywoodregeln som säger att alla kvinnor måste vara kärleksobjekt för minst en man (annars får hon vara gammal eller allmänt äcklig och motbjudande – och om hon är sådan är hon vara desperat efter lammkött). Suck suck suck.

/Johnny

imdbfavico

Liftaren (1986)


The Hitcher, 1986, USA

Den här filmen är intressant – den är varken gay eller straight. Den är knappt queer, den är bara uppfriskande ostraight.
Jim (C. Thomas Howell), vars jobb är att köra bilar över USA för att sedan sälja, plockar upp en liftare för att hålla sig vaken. Liftaren (Rutger Hauer) visar sig vara en psykopatisk seriemördare. Jim flyr, får onda och skjutgalna poliser efter sig och hela tiden dyker seriemördaren upp på nytt – det är helt overkligt men faktiskt spännande. Grejen är att det är någon konstig spänning mellan huvudpersonen och seriemördaren. Seriemördaren dödar aldrig Jim men tar på hans lår, hans skrev, kollar på honom på ett slemmigt sätt – dominerar honom genom att skrämmas. Det är som att han går igång på katt-och-råtta-leken, han vill leka med honom men inte döda. Sedan blir det nästan Stockholmsyndromet när Jim får övertaget.

Det dyker faktiskt upp en kvinna i filmen – den enda Jim kan lita på. De följs åt men det är ingen attraktion mellan dem. De sover i samma säng men det är ingen romantisk musik eller blickar på så sätt – de är bara vänner i nöd. Wow! Väldigt udda för att vara en amerikansk rysare där sexualitet ofta används för att förstärka spänningen. Här, om någonstans, finns den som en obehaglig stämning mellan männen.

/Johnny

imdb favico