Nederländerna

Den fjärde mannen (1983)


De vierde man, 1983, Nederländerna (Internationell titel: The Fourth Man)

Regi: Paul Verhoeven
Manus: Gerard Soeteman (efter en självbiografisk bok av Gerard Reve?)

Filmen börjar med en spindel som fångar ett byte och sen får man se en naken snopp som guppar fram när Gerard Reve (Jeroen Krabbé) tar sig genom lägenheten. Han är en alkoholiserad författare som börjar dagen med att strypa sin pojkvän (Paul Nygaard) i fantasin och sen beger han sig ut på en resa, fullspäckad med katolskreligiösa uppenbarelser, för att föreläsa i den lilla holländska staden Vlissingen. Han blir förförd av Christine, den mystiska kamerakvinnan som lockar honom med pengar för att stanna. Gerard stannar, men det är varken henne eller pengarna han är ute efter – han vill åt Christines andra älskare, Herman(Thom Hoffman).

En väldigt symbolisk psykologisk thriller – på gränsen till att bli komisk, vilket säkert är meningen också. Tröttsam är stereotypen om den alkoholiserade och medelålders författaren, men att han är bisexuell med lutning åt killar kändes fräscht. Likaså att han samtidigt är troende katolik. Och han framstår inte som ond! Wow. På 80-talet! Spännande och underhållande i alla fall – och gayscenerna är heta.

/Johnny

imdb favico

Annonser

Alexander (2004)


Alexander, 2004, Tyskland/USA/Nederländerna/Frankrike

Regi: Oliver Stone

En tre timmar lång film om Alexander den stores liv och äntligen en där ”homosexualitet” (vissa är petiga med att inte kalla det homosexualitet för att det var en annan kultur då bla bla, men då kan man inte säga att Romeo och Julia var ett heterosexuellt par heller) får vara med lite över allt. Kärleken mellan Alexander (Colin Farrell) och Hephaistion (Jared Leto) görs rättvisa i ord och handling men någon kyss får man inte se. Däremot får man se honom kyssa den unge slavpojken Bagoas (Francisco Bosch) men deras hintade sexscen övergår i mörker innan de nyddar varandra. Man får dock se väldigt mycket i en sexscen mellan Alexander och en kvinna såklart. Typiskt. Men jag vill verkligen inte klaga. Vad jag kan klaga på är den fruktansvärda, blonda peruken Farrel bär och att Angelina Jolie (som spelar hans mamma) av någon konstig anledning bryter på ryska (alla andra greker i filmen pratar irländska, skottska eller amerikanska). Första gången jag såg den här på bio tyckte jag att krigsscenerna var lite många och utdragna, men nu efter tredje titten så har jag börjat uppskatta dess skönhet och det är snarare i slutet som saker segar ned.|Imdb|

/Johnny