Allan Cubitt(M)

Sherlock Holmes and the Case of the Silk Stocking (2004)


Sherlock Holmes and the Case of the Silk Stocking, 2004, Storbritannien

Regi: Simon Cellan Jones
Manus: Allan Cubitt

Som det så ofta verkar vara i nyskrivna Sherlockäventyr där man inte utgått från ett av de klassiska äventyren, så handlar det om en seriemördare. Dagen twist: sko-/fotfetisch. Watson (Ian Hart, igen) letar upp Holmes (Rupert Everett, som spelat gay flera gånger innan) som har sjunkit ner i ett opiumberoende och ber honom om hjälp med att lösa fallet samtidigt som han både är orolig för Holmes och misstycker när det gäller hans vanor. Holmes tycker han är jobbig. Till slut tar sig Holmes an fallet, och historien kan börja.

Jag vet knappt var jag ska börja med den här filmen! Visserligen är den fylld av fel och konstigheter, men den homoerotiska laddningen är konstant och så påtaglig att jag inte vet vad jag ska göra mig med själv. Holmes är grinig och svår och hela hans uppsyn får honom att kännas som om han vore bror till Edward Cullen. Jag förväntar mig nästan att han ska glittra. Han är ett komplett as mot allt och alla, men Watson står ut med honom, ja till och med tycker om hans sällskap och det glittrar i hans ögon när de ser på varandra. Watson ska förvisso gifta sig men det verkar inte som att Holmes har så mycket emot det, vilket kan vara för att fästmön är en intelligent kvinna och i Holmes ögon intressant: hon är psykoanalytiker och första gången de träffas ger hon honom en bok om ”Psycopathia Sexualis” och säger att det är ovärderlig läsning för ”anybody with an interest in sexual derangement”. Jag kan fortsätta, men det skulle det inte bli något av filmen kvar! Allt jag säger är att slutscenen är underbar.

/Hallor

Annonser

The Hound of the Baskervilles (2002)


The Hound of the Baskervilles, 2002, Storbritannien

Regi: David Attwood
Manus: Allan Cubitt efter Arthur Conan Doyles bok

Antagligen ett av de mest kända Sherlock Holmes-äventyren är den om hunden som sätter skräck i de boende i Baskervilles herrgård. Holmes (Richard Roxburgh) kallas in för att reda upp det och skydda Sir Henry Baskerville (Matt Day) från den hemska hunden. I stället skickar han Watson (Ian Hart) med ursäkten att han har mer brådskande fall i London.

Filmen är på sätt och vis både mer och mindre slashig än andra versioner jag sett. Det finns inga lika tydliga situationer och repliker, men ändå är det en ständig homoerotisk stämning. Det första vi får se av Holmes och Watson är på (vad jag antar är) ett badhus eller en bastu, svettiga och endast klädda i handdukar. Hela filmen igenom ger de varandra långa laddade blickar. Slutet har på visst sätt skrivits om från den ursprungliga boken, och ger Watson möjligheten att rädda livet på sin käre vän. Holmes tackar med att bjuda Watson på dejt. Som sig bör.

Okej men ibland stolpigt skådespeleri. Holmes var så analytisk och lagom känslokall som han ska vara. Enda som inte riktigt stämde var Holmes droganvändning, han ska egentligen bara ta till kokainet när han är så uttråkad att han håller på att dö.

/Hallor