Philip Seymour Hoffman

Synecdoche, New York (2008)


Synecdoche, New York , 2008, USA

Regi & manus: Charlie Kaufman

Den hypokondriska teaterregissören Cadens (Philip Seymour Hoffman) liv svischar förbi honom medan han går och funderar på allt som kunde varit annorlunda och allt som kanske kommer att hända. Rädslan för döden är ständigt närvarande. Samtidigt spelar skådespelare upp hans liv i realtid i en specialbyggd stadsdel i New York.

De alternativa, surrealistiska världarna och den uppfuckade kronologin hänger med från Charlie Kaufmans tidigare filmer: Eternal Sunshine of the Spotless Mind, Adaptation och I huvudet på John Malkovich. I likhet med den sista filmen så är även den här queer.  Under filmens gång smälter Cadens liv ihop med städerskan Ellens (Dianne Wiest) – de byter roller och liv med varandra utan att gå in i något slags överdrivet drag. Caden säger dessutom seriöst att han nog skulle klarat sig bättre som flicka. I hans huvud spelar han upp skräckscenarion där hans fråntagna – och nu vuxna – dotter Olive (Robin Weigert) skulle föredra sin mammas väninna Maria (Jennifer Jason Leigh) framför honom och dessutom inlett ett lesbiskt förhållande med henne.

Jag blev rörd till tårar i slutet för att jag kände igen mig så mycket i Caden. Jag tror att det är en film man ska se två gånger för allting går så fort. Och sen är det över. Precis som livet. Snyft.

/Johnny

imdbfavico

Annonser

Capote (2005)


capoteCapote, 2005, USA

Regi: Bennet Miller

Den 14 november 1959 skakas den lilla staden Holcomb i Kansas av ett brutalt mord på en hel familj. Författaren Truman Capote (Philip Seymour Hoffman) läser om mordet och blir intresserad. Han bestämmer sig för att skriva en bok om händelsen genom att intervjua alla berörda, inklusive de två mördarna Dick och Perry (Clifton Collins Jr). Till Perry får Capote en särskild relation som binder dem till varandra under flera års tid, samtidigt som boken växer fram.

Tidigare har jag sett en dokumentär om Truman Capote och tänkt att han och historierna kring honom verkar väldigt intressanta. Det var också den här filmen. Den visar de många bottnarna och lagren i relationen mellan den självupptagne och delvis manipulative Capote och den lika manipulative Perry. Mellan dem finns både ett ömsesidigt beroende och en svårgreppbar kärna av kärlek. En bra film om vänskap, utnyttjande och beroende – och om en fascinerande person. Tror minsann att jag ska ta och läsa någon av hans böcker!

/Bobbi

imdbfavico